Tolkia
Historia
- Blogg
- Läs de senaste blogginläggen
- Medlem i
- 2 år 10 veckor
Personlig information
- Kort om mig
Snabbguide till intressanta och ointressanta huvud- och biroller i den fabulösa filmen om Tolkia hittar du i min profil.
- Mera om mig
FAMILJEN:
Beteckningarna tarvar knappast någon närmare förklaring. För säkerhet skull (och delvis för att förhindra spekulationer kring bakgrunden till undertecknads diverse nojor och neuroser) fastslås dock med stort eftertryck att det vore en första klassens lögn att beskriva mina relationer till samtliga medlemmar som annat än goda.
- Mamma/Mor/Moderskapet/Min Dyra Moder etc.: Barnmorska med en nära relation till släktens kvinnor både upp- och nedstigande led, ibland på gränsen till vad en sådan som undertecknad gillar och orkar. Som regel mycket klok - framför allt när det gäller folk utanför den egna familjen (vem är inte det?) och väldigt begåvad både estetiskt och språkligt. Det sista har jag ärvt, det första inte.
- Pappa/Far/Faderskapet/Min Dyre Fader etc.: Hetlevrad läkare med nyväckt passion för trädgårdsodling. Av honom har jag ärvt mitt häftiga humör, min högljuddhet och min benägenhet att reta upp folk - i synnerhet chefer.
- Lille Bror: I mina ögon nu och för alltid en liten skit, trots att han numera är 193 cm lång och har jobb. lägenhet, en ljuvlig sambo, en dito son och ännu ett barn på väg. Denne göks intelligens, empatiska förmåga (vilken automatiskt renderar honom rollen som hobbypsykolog i samtliga gruppbildningar) och sociala geni fyller storasyster med lika delar djupaste beundran och djupaste avundsjuka (men är inte avundsjuka den uppriktigaste formen av skicker?). Här har ödet sannerligen inte delat lika. Tur att han är dålig i tyska åtminstone ... ;) Avundsjuka är emellertid inte detsamma som missundsamhet, och precis som när vi var små kommer Stora Syster omedelbart störtande med spaden i högsta hugg om någon vågar ens tänka tanken att ge Lille Bror på käften. Ingen annan än jag får slå min bror ...
Numera även pappa till en liten kille, född 21:21 den 21:a (juni). För storasyster känns det naturligtvis som om det är ett barn som fått barn.Lilla Syster: Familjens sladdbarn; som liten en veritabel varböld i storasysters röv, numera mitt öga och mitt hjärta, om vilket jag ibland skämtsamt säger att hon inte är någon självständig individ, bara en förlängning av mig ...
- Mormor
GAMLA JOBBET:
Jag bytte arbetsplats under våren 2007; jobbar dock fortfarande en hel del med personer ur min tidigare arbetsgrupp, varför de fortfarande har sin plats i persongalleriet. Mitt jobb är mig en stor källa till glädje, men också till ångest - jagä r inte helt säker på att jag är typen som bör ha ett jobb där man konstant känner sig "inte tillräckligt kunnig och begåvad". Ibland får jag också - som de flesta anställda i den akademiska världen - en känsla av att jag jobbar på ett dårhus.
- El Chefo: Min tidigare professor och biträdande handledare, tillika institutionens/arbetsgruppens chef och forskningssamordnare, påd en tiden jag jobbade där. Har ett hjärta av guld, dessvärre gömt tämligen långt inne i en mer än lovligt kolerisk, kritisk och lättstött lekamen.
- Handledare H.: Min f.d. examensarbeteshandledare, numera huvudhandledare i mitt doktorandprojekt. Av IT-supporten bakom sin rygg kallad "Kaos-H.", vilket är ett välfunnet (välförtjänt) öknamn, men begåvad med en häpnadsväckande talang att ur kaos skapa ... ja, inte ordning, men förutom det ungefär precis vad som helst. Dessutom utrustad med ett starkt moraliskt patos, vilket förvisso är beundransvärt, men långt ifrån alltid är något som gör den som är i besittning av det särskilt populär.
- Juniorforskare JF.: Vår yngsta forskare, både i akademiska och biologiska år, vilket innebär några år äldre än jag själv. Outsinlig källa till kunskap när det gäller fysik, statistik och beräkningar, men även när det gäller hanterandet av snårig administration och för den delen allt som det känns pinsamt att fråga någon annan om. Numera utöver de akademiska titlarna även aspirerande på titlar som "Årets Bästa Mamma" och (efter länge efterlängtat radhusköp) "Årets Inredare". Ljuvligt gladlynt sprider hon likt en mild vårsol sina strålar över den kokande vulkan som vi övriga koleriker utgör.
- Tekniker T.: Beteckningen säger allt. Ibland (främst när det rör mina projekt) även omnämnd som "min" Tekniker, bara för att jag gillar att skriva det. :P Tolerant som få och därtill smidig som ett sämskskinn (att kalla honom en försäljarpersonlighet vore inte helt fel), vilket tillsammas med det att han bygger alla våra prylar gör honom till en av institutionens verkliga, om än inte alltid så väl synliga, stöttepelare.
- Enhetschef E.: Chefen för Institutet i min stad, alltså samtliga institutioners överhuvud. Nota Bene att min chef och El Chefo alltså inte är samma person. Snarare är de varandras motsatser, varför de för det mesta är på kollisionskurs ...
- Snälle Handledaren S.: En av mina bihandledare från universitetet. Inte så att mina övriga handledare inte skulle vara snälla, men här har vi en diamant bland gruskorn. Svårartat drabbad av "för-mycket-på-gång-på-en-gång-åkomman", men en obeskrivlig tillgång de dagar Världens Sämsta Doktorand Som Aldrig Kommer Att Lyckas Skriva Någon Avhandling(tm) behöver lite uppmuntran. Om man lyckas få tag i honom, vill säga ...
- Ryske Fysiologen RF (obs. utan att insinuera att hans diverse små egenheter skulle bottna i etnisk tillhörighet): Samarbetspartner från en annan institution och bihandledare på mitt examensarbete på den tiden det begav sig.
NYA JOBBET:
- Labass L: Labass med specialisering i klinisk fysiologi; stabil klippa för virriga doktorander att luta sig mot.
- Chefen: Institutionens enhetschef. I motsats till min förra bekantskap med denna grad ungefär den mest smidiga och diskreta person man kan tänka sig.
GYMMET:
- Stålkvinnan, a.k.a "Stålis": Legendarisk gympaledare på mitt träningsställe.
Förmodligen världens starkaste tjej näst efter Pippi Långstrump, därtill charmerande chosefri och alldeles för trevlig för sitt eget bästa - precis en sådan som precis alla vill vara med, följaktligen även undetecknad.- Herr Stålis: Stålkvinnans sambo, tyvärr inte tillräckligt i klass med sin moatjé på det fysiska planet för att förtjäna titeln "Stålmannen". Besitter såväl skönt brutal humor som skarpsinne och ett intelligent och genomtänkt, sympatiskt solidarisk-vänstervridet allvar.
- Instruktörsbekanting I.: Jämnårig bekantskap som främst är giltig och aktuell på gympagolvet. Gladare än glad och piggare än pigg - och, fruktar pessimisten, ett skolexempel på en person som kommer att bli utnyttjad tills hon går på knäna om hon inte passar sig. Vilket - att passa sig, alltså - å andra sidan förmodligen är så fullständigt väsensfrämmande för henne att hon inte ens kommer att snudda vid möjligheten förrän hon springer in i väggen ...
- Idrottstjej I: Okomplicerad och optimistisk variant av den klassiska "frisksportaren" som jag lärde känna under gympaledarkursen (och som till skillnad från undertecknad gick vidare och faktiskt började instruera).
- Hårdrocksbruttan H: Ännu en bekant från gympaledarkursen; lika mörk som Idrottstjej I är ljus, och hennes motsats i det mesta även i övrigt.
- Operapojken O.: Ytterligare en bekantskap från gympagolvet. Nyutexaminerad civilare (och alltså några år yngre än jag) med vissa kopplingar till mitt eget område och ett stort intresse för Manga, Anime och Science Fiction - men även opera och klassisk körsång. Har av damerna i "Bastuklubben", vilka tillåter sig att vara tämligen ogenerade när det gäller att kommentera killar i ungefär samma ålder som deras egna söner, fått epitetet "Svärmorsdrömmen" . Namnet "Operapojken" tillkommet efter att vi varit på operan ihop ett antal gånger. Under en kort - trevlig - period även timanställd på min institution.
- Flickornas Favorit: Synnerligen välsvarvad spinninginstruktör; producent av pass som väl passar mig i fråga om musikval och tempo, och med en sympatiskt "pushig" ledarstil - av snacket i omklädningsrummet att döma dock minst lika uppskattad för sina biceps och pectoralii som för sina pass ...
- Cykelcombattant C: Spinning- och Body Combat-instruktör (därav namnet, även om jag vet att kombattant egentligen stavas med K) som jag trakasserade på internet en lång period innan vi s.a.s. presenterade oss på riktigt. Liksom jag tillhörig den akademiska statuskategorin "sådant man hittar när man vänder på stenar" (läs: stipendiater, examensarbetare, doktorander); karaktärsmässigt mannen som bevisar att ”entusiastisk” kan sägas vara ett personlighetsdrag och inte bara en tillståndsbeskrivning.
- Bastuklubben: Oklart definierad grupp av damer med det gemensamt att de regelbundet besöker samma gympapass (samma gympapass som även jag frekventerar) och efter passet gärna hittas i bastun, där allt mellan himmel och jord diskuteras.
ÖVRIGA:
- Bästis/Bästa Vännen/Min Ungdoms Vän: Älsklingskompis från gymnasietiden som fortfarande utgör ett viktigt inslag i mitt liv. Mamma till en ljuvlig liten tjej, så sockersöt att t.o.m. jag (som ju annars inte är vad man skulle kalla barnvänlig) måste erkänna mig besegrad, samt en kille med potential att bli ungefär lika hjärteknipande som sin syster. Ser fram emot att få leka Spännande Låtsasmoster lite längre fram ...
- Tyskakompisen: Vän från ungdomstiden; några år äldre än jag vilket numera inte är något som någon tänker på, men som på den tiden (d.v.s. när jag var ung) av vissa ansåg som en smula opassande (eller så hade de svårt att fatta hur hon kunde stå ut med en ohängd tonåring, vad det jag?) med ett ovanligt ärligt sinne och ett (inte fullt så ovanligt) hett humör. Den som lärde mig att tyska var det roligaste ämnet som tänkas kunde, vilket jag så här i efterhand är tacksam för, p.g.a. allt jag fick med mig förutsom språket på min (rätt så korta) vandring längs den vägen.
- Sångare S: Operapojkens kompis och f.d. kursare. Maratonlöpare med ett strålande lynne med en sångröst som jag visserligen aldrig har hört, men som jag på basis av att han sjunger i sådana körer jag bara kan drömma om (Operakören, t.ex.) antar är briljant. Hela trion refereras även till som "Grabbarna Grus".
- Slacker S: Operapojkens kompis och f.d. kursare även detta, som dock på tidigt stadium lämnade tekniken för kognitionsvetenskapen. Skiljer ut sig från övriga psykologi-/kogvetarstudenter jag stött på genom att på ett synnerligen förtjänstfullt sätt vara totalt ointresserad av att använda omgivningen som studieobjekt (omg how do I hate that). Skulle f.ö. kunna kallas ”Hacker” lika gärna som ”Slacker”, och utnyttjas därför skamlöst av undertecknad när hemelektroniken bryter ihop.

