Alltså, det är ju en vanlig dag i och för sig, men vädret har ju ställt till det här i Skåne, att säga annat vore fånigt. Och i dag var min jobbdag! Som ni kanske känner till så har jag tio mil till jobbet som jag tar per buss, tåg och till fots, men i dag tog resan nästan slut innan den börjat. Om den ändå hade det, fast å andra sidan, jag hade det trevligt ändå, efter omständigheterna.

Det är ju inte så att vi lever som strutsarna med huvudet i marken, mannen och jag visste mycket väl att gårdagens snöande och rykande - fykande som det heter här - skulle påverka dagens aktiviteter, men snöplogen utanför började redan 2, så när jag varit ute vid 5 och skottat fram brevlådan och uppfarten (tack gode Gud för min snösläde), så var ju den närmaste omgivningen okej och det är ju det som vi jämför världen med... Bussen var dock lite sen, förståeligt nog, och jag hade då redan börjat inse att jag faktiskt inte behövde gå till jobbet i dag, jag skulle kunna ta den dagen i morgon och plugga till min tenta i dag istället, men så kom bussen och jag tänkte att jag ändå kunde ta mig till stan och se om tågen behagade gå, annars fick jag väl ta bussen hem igen. Vi kom halvvägs, sedan var vi tvungna att stanna efter två personbilar som kört fast i drivorna och när hjälp så småningom anlände i form av en traktorförare med snöplogsblad, så var ju vi också hjälplöst fast.

Efter 1,5 timme kom vi vidare och alla utom en var ändå lugna och fina och insåg att det inte var något vi kunde göra åt saken, den enda som inte var det kunde inte riktigt släppa sin stress. Sedan kom vi till en hållplats där det stod en tjej som var glad som en lärka, så jag kunde inte låta bli att fråga henne vilken buss hon hade tänkt ta egentligen. "Den här" sa hon, "men min man väntade på 6-bussen". "Det här ÄR 6-bussen" svarade jag ;O). Hon skulle åkt halv åtta. Nåja, i stan fick vi besked om att alla tåg var inställda till 8 (vilket senare blev 12 och 15 och jag vet faktiskt inte läget nu, 19.20), och jag hade redan ringt en jobbarkompis och bett henne tala om att jag inte kom i dag, så jag gick till ett fik, tog en macka och en kopp the, sms:ade en kursare som bor granne med fiket (nästan), så hon kom ner, fikade med mig och vid 10 när biblioteket öppnade så gick vi dit och pluggade lite - som tur var hade jag med åtminstone en av mina böcker som jag hade tänkt gå igenom på tåget.

Mannen envisades ändå med att köra till ett möte i stan på morgonen, så jag lämnade meddelande till honom att jag ville ha lift hem, när det än var dags, så vid 12 ringde han och vi kunde lämna stan för vår by, en dryg mil därifrån. Ringde jobbet, fyra av femton var på plats, två hade i och för sig turligt nog sportlov just i dag, en kom överhuvudtaget inte ut, då det var en jättesnödriva utanför hennes dörr ;O). Så inte hade jag det så dåligt ändå. Sedan kom jag på att jag krånglat med mina extra tjänstledigheter, så jag byter ut den först tänkta morgondagen mot en av dagarna nästa vecka och så lever alla lyckliga i alla sina dagar efter det. Det gör vi ändå förresten, mannen har fått ny tjänst inom hemsjukvården och vår kompis har äntligen, efter tre år på ständiga vikariat, fått en fast tjänst som sjuksköterska i kommunen, så läget är ganska uppåt. Och jag åt semla i tisdags, när det nu ändå var fettisdag!